Hybridarbetets påverkan på arbetsnöjdheten : kvalitativ studie inom försäkringsbranschen

Studien undersöker vilka faktorer som stärker respektive försvagar arbetsnöjdheten bland medarbetare som utnyttjar ett hybridarbetspplägg. Syftet är att analysera hur hybridarbetet upplevs samt identifiera om det finns skillnader i upplevelserna beroende på arbetsuppgifter eller avdelningar. Studien avgränsas till ett bolag inom försäkringsbranschen. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod, där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Det teoretiska ramverket omfattar hybridarbetes karaktär, dess fördelar och nackdelar, arbetsnöjdhet och välbefinnande, samt olika teoretiska modeller för välbefinnande som JD-R modellen, Herzbergs tvåfaktorsteori och Hackman och Oldhams motivationsmodell. Vidare behandlas även work-life balance och ergonomi. Resultaten visar att hybridarbetet i hög grad upplevs som positivt, främst genom flexibilitet och autonomi vilka stärker arbetsnöjdheten och motivationen. Möjligheten att arbeta på distans skapar bättre förutsättning för koncentration och arbetsro, samtidigt som en minskad restid möjliggör en förbättrad balans mellan arbete och fritid. Samtidigt identifierades det flera utmaningar såsom högre krav på självdisciplin, minskad social interaktion och begränsad spontan kommunikation. Därtill framkom det även varierande tillgång till ergonomiska resurser, vilket kan påverka välbefinnandet. Resultaten indikerar även att arbetsuppgifternas karaktär i viss mån påverkar hur hybridarbetet upplevs. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att hybridarbetet kan fungera som en resurs som ökar arbetsnöjdheten, men att dess effekter är beroende på individuella preferenser och behov.

Not yet translated